Historik

Roslagsbro poststation fanns mellan 1875 och 1961. Efter 1961 blev det lantbrevbäring, utgående från Norrtälje. Poststationen fanns under dessa år i olika fastigheter i kyrkans närhet som ju var centrum i socknen. På dessa sidor kommer du att finna lite historia om poststationens tillkomst, läge och personal. Vidare om lantbrevbäringen som kom igång 1902.

Drottningdals gamla skola, 1901 poststation 1875-1884. Huset byggt 1753, revs 1902 för att ge plats åt "nya" skolan.
T.v. på bilden syns skoläraren och klockaren Gustaf Andersson med familj samt hembiträdet. Avbildade är också flickorna i textilslöjden samt kossan Rosa.

Hembygdens stora reform

 

Under de tre decennier som Generaldirektör Wilhelm Roos arbetade såsom postman, genomgick Postverket stora förändringar. I egenskap av chef för Postverket (1867-1889) genomförde han en mängd viktiga och  genomgripande reformer. Det postala författningsväsendet nyordnades och Postverkets organisationsformer moderniserades. Posthemmanen slapp sin skyldighet att svara för postföring, lantbrevbäring inrättades och Postsparbanken kom till, för att nu nämna något av nydaningen.

 

En av de största reformerna började genomföras 1874, då Postverket övertog ansvaret för kronobrevbäringen. Den ersattes med ett stort antal nya postgångar samt poststationer, ” en i var socken” som det sades i riksdagsbeslutet, om än med tillägget, ” där så behövdes”.

 

Med kronobrevbäringen avsågs en skyldighet för vissa hemman att befordra Kronans post. Kronobrevbäringen utgjorde en komplettering till den allmänna posten eller statsposten. Den statliga posten hade inte resurser nog att täcka alla landsändar. Det var nödvändigt att administrativt mindre områden fick sin egen postföring, ett slag av lokal ämbetspost, häradspost.

Huvudsakligen bestod kronoposten av skrivelser och kungörelser mellan landshövdingen i residensstaden, kronobefallningsman och prästerskap samt lantmäteritjänstemän. Endast brev i tjänsteärenden fick befordras på detta sätt. Brev till konungen skulle befordras från den ena  länsmannen eller fjärdingsmannen till den andre. Dessa var länkar i kronoposten. De har knappast själva utfört brevbefordringen utan  måste ha verkställts av personer de utsett. För bönderna , som oftast stod för brevbefordringen, var det ofta betungande att påtaga sig sysslan som kronopostbonde och bondeståndet försökte vid flera tillfällen få slut på den bördan. Visserligen tillerkändes kronopostbönderna vissa friheter, men de uppvägdes inte alltid av nackdelarna. I allmänhet utgick ersättningen in natura för kronobrevbäringen, men den var mycket blygsam. Man var befriad från skatt liksom från att bli inskriven till militärtjänst. Detsamma gällde i princip om postbondens hästar.

 

I ett kommunalstämmoprotokoll 27 mars 1871 från Roslagsbro (Bro socken) omnämns postbudet Lund från Ösby ägor. Han begärde ersättning för att ha burit socknens post från postkontoret. Detta avser Norrtälje postkontor , inrättat 1819. Lund fick  årligen en halv tunna råg ur sockenmagasinet, som ersättning. Lund anlitades senare att från 1875  till och från kyrkan bära ut brev. Hans arvode var 3 öre per brev. I kyrkböckerna finns på Ösby egor, inhys Jan Petter Lund född 26/2 1817, död 18/7 1878. Hans hustru hette A.G. Larsdotter född 28/4 1815 i Söderbykarl.

 

För Roslagsbro innebar kronobrevbäringens upphörande att socknen fick poststation 1 januari 1875. Den var belägen i Drottningdals gamla skola. I en skrivelse av den 30:e november 1874 beslöt Generalpoststyrelsen, att efter utredning godkänna följande nya postanstalter inom 4:e fögderiet:

 

Roslagsbro socken - skolläraren Johan Bergström

Estuna socken -                            Karl August Wallin  

Malsta socken -                             Carl Adolf Bergström

Lohärads socken -                        Lars Anton Åkerström

Vätö socken -         organisten       Leonard Blanck

 

Årsarvodet för föreståndarna i Roslagsbro, Estuna och Vätö bestämdes till 250:-/år, medan föreståndarna i Malsta och Lohärad fick nöja sig med 150:-/år.

Den nya reformen visade sig dyrbar för postverket, de postanstalter som inte var lönande drogs snart in. Malsta och Lohärad upphörde redan 30:e november 1879. Roslagsbro och Estuna Poststation var i bruk till 30:e september 1961, medan Vätö drogs in 30:e oktober 1976.

 

Källor: Erik Lindgren, div. skrifter.

            Nilebrant-Johansson, Från Fjäderbrev till flygpost

            Postens Centralarkiv.

            Kommunalstämmoprotokoll, Roslagsbro.

Adolf Wilhelm Roos, riksdagsman för Norrbottens län 1874-1889 och generalpostdirektör i Sverige 1867-1889. Han genomförde en nydaning av postverket.

Postbefordingsvägar 1875-1880

För att klara postbefordringarna begagnade sig postverket av  entreprenörer, man fick inkomma med anbud på de olika linjerna.

 

Om Roslagsbro står att läsa i postverkets arkiv: ” Om fortskaffande af inom 4:e fögderiet kärrpost: Från Estuna poststation till Roslagsbro poststation och derifrån vidare till Nysättra gästgifvaregård med kronofogden L. Björkman Eneby, ersättning i ett för allt Kr. 221:-.

Från Vätö poststation till Roslagsbro poststation och derifrån till Estuna poststation med hemmansegaren Johan Magnus Eriksson mot Kr. 260:-.”

Generalpoststyrelsen gör ett förbehåll: ” att om och när Generalpoststyrelsen finner skeligt dersom förordna, posten skall fortskaffas mellan Norrtelje och Roslagsbro öfver Hårdnackalund i stället för mellan Estuna och Roslagsbro ”.

Kronofogde Björkman eller snarare hans medhjälpare, körde linjen Estuna -Vätö till Nysättra från 1 januari 1875 till 31 juli 1878, 2 gånger i veckan.

 

J.M. Eriksson körde från Vätön via Nysättra , Roslagsbro till Estuna 2 gånger i veckan från 1 januari 1875 till 31 december 1875 då sträckan övertogs av hemmansägaren Erik Gustaf Gustafson i Överlöpe. Han åtog sig att från och med 1 januari 1876 : ” från Nysättra gästgifvaregård öfver Wätösundet till Wätö poststation samt från Wätö öfver Nysättra och Roslagsbro poststation till Estuna poststation två ggr hvarje vecka fortskaffa posten å linien Estuna - Wätö med begagnande dervid af antingen eget eller genom postverket anskaffat åkdon, i hvilket afseende honom åligger att å de dagar och tider, som för nämnda posts afgång från Nysättra, Wätö och Roslagsbro framledes kunna blifva bestämda, derstedes tillhandahålla efter behof, dels en säker och sjöduglig båt, dels en häst med tjenligt åkdon, när sådant påkallas, samt en pålitlig karl, som skall forsla posten, med hvilken postiljon ega rätt medfölja. Entreprenören tillförbinder sig att å de ställen vid postvägen, der lösväskor böra aflemnas eller afhemtas eller der postanstalter äro eller varda inrättade, göra nödvändigt uppehåll, äfvensom att der ej postiljon posten åtföljer, tillhandagå med aflemnande eller afhemtande af såväl allmänna posten som lösväskor och lösbref ”.

 

Kontrakten redogör i mycket för hur entreprenören skall sköta sina åtaganden, posten måste fram, misstag eller slarv, tolererades inte ! Vid brott mot kontraktet fick entreprenören betala ett skadeståndsvite av 25:-. Försumlighet med oduglig häst eller otjänlig farkost, så att posten ej kom i rätt tid, kunde förutom skadeersättningen 25:-, böter på 5:- varje gång försumlighet inträffade.

Den 23 april 1878 sade Gustafson upp kontraktet (med juli månads utgång.)

 

Fjärdingsman Mats Edvard Logren  Ösby, Roslagsbro åtog sig  att fortskaffa posten på linjen Estuna-Wätö, som ovan, fast fram och åter 2 gånger i veckan  från 1/8 1878 till 31/3 1879. Arvodet bestämdes till 6:60 i veckan.

 

Från den  1 april  1879 åtar sig Johan Forslund  Långgarn, Norrtälje att  föra posten på en ny linje Norrtelje-Hårnackalund-Roslagsbro-Wätö. Från Norrtelje postkontor öfver Hårnackalunds länsmansboställe till Roslagsbro poststation, samt vidare derifrån öfver Nysättra gästgifvaregård till Wätö poststation, samt från Wätö på samma sätt åter till Norrtelje, två gånger i veckan till ett arvode av 5:36 i veckan, då skulle Forslund också hålla med sjöduglig båt över Vätösundet.

Från  1/1 1880 höjdes arvodet till 6:20 i veckan och med rätt för Forslund att återföra posten på morgonen dagen efter det han sådan ditfört.

Tidtabell, exempel. Denna är från mars 1918.

Drottningdals gamla skola 1875-1884

 1875   BERGSTRÖM ,JOHAN   Folkskollärare, f. 1828-09-19 i Roslags-Bro, anst. 1875-01-01, son till befallningsman Johan Bergström och hans hustru Maja Greta född Hällman. Poststationen i Drottningdals skola. Årsarvode 250:-. Död 30/6 1884. Till sin hjälp hade Bergström  ” förra postbudet Lund, från Ösby ägor” som från 1875 lämnade och hämtade brev till kyrkan varje söndag mot ett arvode av 3 öre per brev. I kyrkböckerna finns på Ösby ägor : inhys. Jan Petter Lund född 26/2 1817 , död 18/7 1878. Hans hustru hette A.G. Larsdotter född  28/4 1815 i Söderbykarl.  

3-öre Tjänste på brevklipp, stämplat Roslagsbro 1878-07-08, av Johan Bergström

Arrendatorsbostaden, Prästgården 1884-1902

1884 LOVÉN CARL AUGUST, Lantbrukare, arrendator, lasarettsyssloman, f. 1852-08-23 i Lohärad. Anställd 1884-08-23. Död 1923-11-25  Norrtälje. Poststationen i arrendatorsbostaden, Prästgården. Lovén flyttade 1897 till Uddeboö, Estuna som arrendator. Tjänsten som poststationsföreståndare hade han kvar, i praktiken sköttes den av hans gamla kompanjon G.W. Mattsson. År 1902 flyttades poststationen till Röksta (Rosendal) och då protesterade befolkningen i socknens norra del, avståndet till poststationen skulle bli för långt. Man fick till stånd lantbrevbäring från 1/10 1902. Årsarvode för Lovén 250:-
Gamla arrendatorsbostaden vid prästgården flyttades senare av kyrkoherde Östgren till Brosjön och användes som sommarbostad. Stället heter nu Sjöhem, väg ned till vänster efter Drottningdal, vid f.d. snickerifabriken Eriksro.

Sjöhem, f.d. arrendatorsbostad. Foto Leif Eriksson, 1996.

Röksta-Rosendal 1902-1907

1905      Mattsson, Gustaf Wilhelm , Arrendator, Lägenhetsägare, f. 1845-07-07, son till skattebonden Matts Olsson , Röksta och hans hustru Catharina Ersdotter.Formellt anst. 1905-04-01. Mattsson skötte troligen posten redan från 1897 då Lovèn flyttade till Uddeboö.  Död 23/6 1907.

Gravsten kyrkogårdens västra sida, nedanför Oxenstiernas gravkapell, poststationen i Rosendal (Acke Pettersson) , Röksta. Arvode 400:-/år. Mattsson och Lovén hade tidigare tillsammans varit arrendatorer på Prästgården och Södersund.

Rosendal, Röksta. Här inrymdes poststationen från 1897 till 1907.
Nu ägs huset av Axel (Acke) Pettersson. Foto från 1952, Leif Eriksson på gunghäst och kusinen Doris Holm/Wiker på trehjulingen.

Röksta-Rosendal 1902-1907 ?

Poststationsföreståndare Gustaf Wilhelm Mattsson avled 1907-06-23. Innan man hittat någon ersättare för honom fick handlaren Emil Törnqvist i Röksta rycka in. Han vikarierade ca. en månad och om han skötte posten från affären i Röksta eller från Rosendal, vet jag inte.

1907 Törnqvist, Emil, Handlare, f. 1860, anst. 1907-06-24 – 1907-07-31, som vikarie vid G.W. Mattssons död ca. 1 månad till 1907-07-31. Årsarvode motsvarande 400:-                                     

 

  

 

 

 

Emil Törnqvist. Född 1860-07-19 i Risslingby, Söderby-Karl. Död 1937-01-28 i Röksta, Roslags-Bro.

Tornvillan, Röksta 1907-1921

1907 WESTERBERG-WIDÉN, JOHAN EMIL, Skomakare f. 1871-12-07 i Söderby-Karl, anst. 1907-08-01. Widén var lantbrevbärare under tiden 1/1 1904-31/7 1907. Poststationen i Tornvillan, Röksta, årsarvode 420:- Hustru Klara född Jansson 3/8 866 i Estuna, död 23/10 1916. Dottern Adina född 9/3 1899  avflyttad till Väddö 22/12 1921. Son Johan Aldor Sanfrid född 7/7 1901, år 1916 anlitas sonen som Postbiträde 6 á 7 timmar må, ons, fre, lör. En dotter död i unga år. Westerberg-Widén och hans son flyttar till Norrtälje, Valbo, Gävleborgs län, Häverö, Östhammar och Uppsala för att hamna i Alsike där Widen avlider som fabrikör den 24/3 1946.

Tornvillan, Röksta. Poststation 1907-1929.

Tornvillan, Röksta 1921-1929

1921 ANDERSSON, ANDERS GUSTAF, Folkskollärare, Klockare, f. 1859-04-10 i Röksta, Roslags-Bro. Anställd som poststationsföreståndare 1921-04-01 då han slutade sin lärargärning och flyttade från Drottningal till Tornvillan i Röksta. Hustrun hette Emilia, tidigare lärarinna. Barn Einar, f. 1892-03-29, Torsten, f. 1895-04-15 och dottern Ellen född 1907-03-01. Andersson död 1932-01-13.
Dottern Ellen Andersson gift Kinberg avled 2008-02-21 i Arbrå, Hälsingland, nära 101 år gammal. Hon var vital ända till sin död och försåg mig med bilder och anekdoter om livet i Drottningdal och Röksta på 1920-talet.

Anders Gustaf Andersson, Folkskollärare, klockare, poststationsföreståndare född 1859-04-10 i Röksta. Död i Tornvillan, Röksta 1932-01-13.

Johannelund, Röksta 1929-1936

1929 JANSSON, JOHAN BERNHARD. Hemmason, f 1894-09-14 på Rådmansö, anställd 1929-12-01. Hustru Olga, f 1890-10-17, död 1964-09-20. Post-Bernhard avgick med pension 1960-12-31. Poststationen i Johannelund, sedan köpte Jansson fastigheten vid Brogården 1936 och där förblev posten till stängningen 1961-09-30.
Årsarvode för Jansson, till en början 1.434:-/år. Post-Bernhard Jansson avled 1971-03-08.

Johannelund, Röksta. Huset mellan "Tornvillan" och Jonssons Smide. Post-Bernhard Jansson med hustru Olga och styvson Per-Erik Björkin.

Huset vid Brogården 1936-1961

År 1936 köpte Post-Bernhard Jansson fastigheten mellan Törnqvists affär och Brogården. Där kom sedan poststationen att ligga ända till stängningen 1961-09-30.
Förutom att vara poststationsföreståndare hade Bernhard Jansson andra uppdrag: Ordförande i valnämnd samt roteombud. I Roslagsbro förutvarande kommun, ledamot av kommunfullmäktige samt revisor i fattigkassan, revisor i kyrkokassan. (Svensk Kommunalförvaltning, 1959)

Post-Bernhard Jansson och Post-Harry sorterar post i huset vid Brogården, 1950-tal.

Huset vid Brogården 1961

1961 BORGEFORS, KERTTU HELENA, Vikarie 1961-01-01 - 1961-09-30. Född 1904-05-18 i Åbo, Finland. Hon var fru till pastor Bror Abel Borgefors, missionsförsamlingen i Röksta. Fru Borgefors hade tidigare sommarvikariat bl.a på Rådmansö, Barnens Ö och Ovansundet. Fru Borgefors avled 1980-01-25.

Poststationen vid Brogården

Lantbrevbärare 1902-1975

Lantbrevbäringen i Roslagsbro kom till stånd mycket på grund av att poststationen flyttades från Prästgården till Röksta 1902.
I en skrivelse till Postverket i april 1902 beklagade sig befolkningen i Harö, Hallboda, Ropnäs och Rörviks byar över det långa avståndet till poststationen, 1,8 nymil. Brevet undertecknades av A.G. Skjöldebrand på Noor och bybor i nämnda byar.
Efter anbudsförfarande beslöt Postverket att arbetaren August Vilhelm Sundholm skulle anställas som lantbrevbärare från 1902-10-01.

Tidtabell för linjen Roslagsbro poststation-Noor, år 1902. Tre turer, måndag onsdag och lördag.

Lantbrevbärare 1902-1903

1902-10-01 - 1903-12-31, AUGUST WILHELM SUNDHOLM. Född 1868-09-21 i Dragontorpet, Södersund. Död 1946-07-04 på Ålderdomshemmet i Röksta.
August Sundholm hade även provat på att vara dragon under en period. Hans fru hette Emma, född Rydberg 1878-1970. Deras barn: Edit 1900, Sven 1902, Thyra 1907, Svea 1911 och Seth 1913.

August gick sträckan 3 gånger i veckan för ett arvode av 6:- per vecka.

August Sundholm på äldre dagar. Bilden från Dragontorpet, Södersund möjligen 70-årsdagen 1938.

Lantbrevbärare 1904-1907

1904-01-01 - 1907-07-31, JOHAN EMIL WESTERBERG-WIDÉN, skomakare, född 1871-12-07 i Söderby-Karl, senare poststationsföreståndare 1907-1921. Bosatt i Tornvillan i Röksta.
3 ggr/veckan för 2:25/tutr, från 1905-01-01 höjt till 2:50/tur.

Tornvillan, Röksta 1996. Tornet nu borta.

Lantbrevbärare 1907

1907-08-01 - 1907-12-31, JOHAN ANDERSSON, hemmansägare från Getingarne, född 1863, död 1940.
Han gick 3 ggr/veckan för 2:50/tur.

Lantbrevbärare 1908-1938 (1942)

1908-01-01 - 1938 (1942), KARL BERNHARD ERIKSSON, "POST-BERNHARD", född i torpet Hvilan, Norr-Marjum, Söderby-Karl, 1874-09-01. Började som 15-åring tjäna som dräng i Söderby-Karl och Ununge.
År 1900 flyttade han till Roslags-Bro, där tjänade han också som dräng de första sju åren. Han bodde i Asplund, Prästgården och var också kyrkvaktare och snickare. Hans hustru hette Selma Charlotta Jansson, sömmerska från Röksta, född i Estuna 1873, död 1925.
Post-Bernhard är legendarisk i Roslags-Bro. I 34 år cyklade eller gick Bernhard med posten.
Någon gång då vinterväglaget var för svårt, anlitade han Birger Törnqvist i Södersund, som fick köra honom med häst och vagn. (Källa: Yngve Törnqvist)
Fram till 1916-07-31 gick Post-Bernhard 3 ggr/veckan för 3:25/tur. Från och med 1916-08-01 fick han gå/cykla 4 ggr/veckan för samma betalning.
I en skrivelse till Postverket år 1917 beklagar sig Bernhard över dyrtiderna och åberopar bl.a. höga kostnader för reparation av sin cykel. Vidare önskar han en höjning av arvodet med 1 krona per tur, då han haft samma arvode i 10 år!
Från 1918-01-01 fick Bernhard 4:25/tur och 1918-10-01 fick han 5:25/tur.

Den 1 juni 1931, en gång varje söckendag, åtog sig Bernhard att ombesörja lantbrevbäringen på en ny, 25 km lång ringlinje: Roslagsbro poststation - Prästgården - Drottningdal - Velända - Bredsättra - Söderby - Noor - Tisslinge - Bottna - Övernäs - Roslagsbro poststation.
En tidtabell från 1936 anger att turen startade 08:15 och avslutades 13:00, detta gällde om velociped användes, om lantbrevbäraren gick, fick turen avslutas 14:30.

Post-Bernhard Eriksson i full mundering. Fotot från hans 60-års-dag 1934-09-01.

Lantbrevbärare 1942-1975

1942-03-01 - 1975-08-01, SVEN HARRY ANDERSSON, "POST-HARRY", född 1915-07-15 i Roslags-Bro, bosatt i Smedjebacken vid brandstationen. Hustrun heter Britta (1920-2009). Post-Harry avled den 4 december 2010, 95 år gammal.
Post-Harry efterträdde Post-Bernhard Eriksson, först på cykel, från 1953 per bil. Han var lantbrevbärare i över 33 år och minst lika välkänd som Post-Bernhard. Känd för sin punktlighet: "Man kan ställa klockan efter Post-Harry" och även för sin hjälpsamhet, ofta utöver tjänsteplikten.
Från 1961, vid poststationens stängning, utgick Harry från Norrtälje.

Post-Harry Andersson